Reconstruct
Society constructs our public spaces. It limits and instructs how we should use our built environment. The interesting thing when looking at body in relation to space is how they interact. One cannot exist without the other. This relationship is obvious but important to highlight when there is an inclusion and exclusion in the public space.
Almost 100 years have elapsed since it became legal for women to study architecture at KTH – Royal Institute of Technology in Stockholm, thereby given the opportunity to influence their environment and surroundings. Yet today, laws and regulations continue to define who can affect our public spaces. Some groups are still excluded from further education at university.
So why not reform what represses?
Reconstruct
Samhället konstruerar våra offentliga rum. Det begränsar och instruerar hur vi ska ta vår byggda miljö i besittning. Det intressanta när man ser till kropp i relation till rum är hur de samverkar. Den ena kan inte existera utan den andra. Denna relation är självklar men viktig att belysa då det sker ett inkluderande och ett exkluderande i det offentliga rummet.
Knappt hundra år har gått sedan det blev lagligt för kvinnor att studera arkitektur på KTH och därmed gavs möjligheten att påverka sin miljö och omgivning.
Än idag fortsätter lagar och regler att sätta stopp för vem som kan påverka våra offentliga rum. Vissa grupper är fortfarande uteslutna från vidareutbildning på universitet.
Så varför inte reformera det som förtrycker?